Livscykelanalyser visar klimatnyttan av materialåtervinning (jämfört med energiutvinning) enligt följande:
- aluminium medför minskade koldioxidutsläpp med 10 ton per ton återvunnen aluminium.
- glas medför minskade utsläpp på omkring 0,6 ton koldioxid per ton glas som återvinns.
- koppar ger minskade utsläpp på 20 ton koldioxid per ton återvunnen koppar,
- papper ger minskade utsläpp på 1,5 ton koldioxid per ton återvunnet papper.
- plast ger minskade utsläpp på omkring 1,5 – 2 ton koldioxid per ton återvunnen plast.
- stål ger minskade utsläpp på motsvarande 1 – 1,3 ton koldioxid per ton återvunnet
Forskningsresultat
Materialåtervinning av olika materialslag ger tydliga miljövinster enligt forskningen. Som tumregel gäller att materialåtervinning är bättre än energiutvinning.
Så här sammanfattas behoven i en forskarrapport från KTH:
- Materialåtervinning måste öka, exempelvis av plaster, papper, metaller och glas.
- Förbränning av sådant som kan klassas som biobränsle.
- Förbränningsanläggningar bör vara utrustade för kraftvärme och för att kunna ta emot en varierad blandning av fasta bränslen
- Deponering av avfall som ej kan behandlas på annat sätt och möjligen av svårnedbrytbara plaster
- Rötning av vissa väldefinierade fraktioner
- Lättillgänglig källsortering hos konsumenter
- Ökad källsortering i näringslivet
Läs rapporten här
Fakta om återvinning
Papper
Pappersfibern går att återvinna 5-7 gånger och återvinning ger en betydande energibesparing. Den elenergi somsparas är störst vid tillverkningen av tidningspapper baserat på returfiber, besparingen är c:a 70% jämfört med färskfiberbaserad tillverkning. Allt insamlat tidningspapper återvinns till tillverkning av nytt tidningspapper eller till framställning av mjukpapper. Trots hög insamling importerar vi idag returpapper för att täcka behovet. Alla insamlade pappersförpackningar levereras till kartongbruk som tillverkar material till nya förpackningar, t.ex. nya cornflakes- och vällingpaket eller kartong för gipsskivor.
Glas
Glas ger inget energitillskott alls i en förbränning, däremot blir det en energivinst om man materialåtervinner.
Skillnaden mellan att göra glas av jungfrulig råvara och glasprodukter av återvunnen råvara är en energivinst på 20%. Vid tillverkning av grönt glas används t.ex. 90 % krossglas.Allt insamlat glas används till nytt glas och till isoleringsmaterial såsom glasull eller microfiller inom betongindustrin
Aluminium
Man sparar 95% av energin om man gör aluminium av återvunnet material jämfört med om man gör det av jungfruligt. Om varje svensk källsorterar ytterligare ett halvt kilo aluminium (kaviartuber, matformar etc) så skulle det innebära att 4 300 ton mer aluminium jämfört med idag skulle återvinnas. Miljönyttan av detta innebär en energibesparing motsvarande c:a 25 000 kubikmeter eldningsolja per år och det räcker till en uppvärmning av 10 000 småhus under ett år. Aluminium går att återvinna hur många gånger som helst.
Stål & plåt
Man sparar 75% av energin om man gör stål från återvunnet material jämfört med om man gör det från malm. Ungefär hälften av allt stål som produceras i världen kommer från återvunnet järnskrot. Om vi källsorterar alla metallförpackningar av stål blir den energi som sparas så stor att den kan värma upp ca 5 400 småhus per år. Stål är världens mest återvunna material. Om varje svensk lämnar in alla sina kapsyler till återvinning räcker stålet till 2 200 nya personbilar.
Plast
För varje kilo hårdplast som materialåtervinns sparar vi en liter olja.