Ny rapport om återvinningens klimatnytta

20 oktober 2015

Materialåtervinning ger lägre utsläpp än produktion av ny råvara och lägre utsläpp än förbränning. Det gäller för alla de material som har undersöks i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle och Danmarks Tekniska Universitet.

I forskningsprojektet som Återvinningsindustrierna har varit med och delfinansierat har genomsnittliga utsläpp av växthusgaser från materialåtervinning sammanställts, både jämfört med produktion från ny råvara och med förbränning av avfall. De materialslag som jämförs är glas, aluminium, stål, plast, papper och kartong samt organiskt avfall till kompostering respektive till rötning. Fler material kunde inte inkluderas i studien på grund av brist på data. Resultaten baseras på litteraturgranskningar av vetenskapliga artiklar och rapporter från myndigheter och branschorganisationer. De visar att materialåtervinning ger lägre utsläpp av växthusgaser än produktion med nya råvaror och ger även lägre utsläpp än förbränning av avfall.
 
Materialåtervinning ger lägre utsläpp än produktion av ny råvara
I rapporten jämförs utsläpp av växthusgaser vid materialåtervinning med produktion av ny råvara. Resultaten visar att utsläppen från materialåtervinning är lägre för alla de material som jämförs. För exempelvis aluminium är utsläppen 96 procent lägre om återvunnet material används än för produktion av ny råvara. Klimatnyttan för aluminium beräknas genom att skillnaden i växthusgasutsläpp per kg material (10,6) multipliceras med den mängd material som hanteras (i kg).
 
Tabell 1. Klimatnytta med materialåtervinning jämfört med produktion från ny råvara för olika material
Material Kg CO2-ekvivalenter
per kg material
Procent minskade
CO2-utsläpp
Glas 0,4 41%
Aluminium 10,6 96%
Stål 2,1 87%
Plast 0,8 37%
Papper och kartong 0,4 37%
Organiskt avfall (kompostering 0,02 27%
Organiskt avfall (rötning) 0,07 87%
 
 
Materialåtervinning ger lägre utsläpp än förbränning
Vidare redovisas även utsläpp av växthusgaser för när avfall går till materialåtervinning jämfört med till förbränning. För att de två alternativen ska vara jämförbara har ett bredare systemperspektiv tillämpats där båda alternativen ger lika mycket råvaror och energi. Resultaten visar att utsläppen från återvinningsalternativet är lägre för alla de material som jämförs. För exempelvis plast och organiskt avfall till rötning är utsläppen mer än 50 procent lägre vid materialåtervinning jämfört med förbränningsalternativet. För att räkna ut klimatnyttan för plast multipliceras skillnaden i växthusgasutsläpp per kg material (2,7) med den mängd material som hanteras (i kg). Det är viktigt att betona att det endast är en återvinningsloop som har beräknats för varje material. Exempelvis papper kan återvinnas upp till 6 gånger och flera av materialen har på så vis högre klimatnytta än vad siffrorna nedan visar.
 
Tabell 2. Klimatnytta med materialåtervinning och separat energitillförsel jämfört med förbränning och produktion från ny råvara*
Material Kg CO2-ekvivalenter
per kg material
Procent minskade
CO2-utsläpp
Plast 2,7 55%
Papper och kartong 0,1 6%
Organiskt avfall (kompostering) 0,03 21%
Organiskt avfall (rötning) 0,09 54%

* Alternativet ”materialåtervinning och separat energitillförsel” ger här lika mycket råvaror och energi som alternativet ”förbränning och produktion från ny råvara”

Användning av resultaten
Resultaten kan användas för att visa klimatnyttan med materialåtervinning i Norge, Danmark och Sverige idag. Datan kan användas av företag för att räkna fram klimatnyttan med återvinning av olika material. Ska resultaten användas som underlag för framtida beslut behöver hänsyn tas till specifika situationer och skiftande förutsättningar. Det ska också tilläggas att det finns andra faktorer än klimatpåverkan som har betydelse, exempelvis energi och resurser, samt andra typer av miljöpåverkan som övergödning och spridning av farliga ämnen.
 
Läs forskningsrapporten Climate Benefits of Material Recycling Inventory of Average Greenhouse Gas Emissions for Denmark, Norway and Sweden genom att klicka på pdf:en längst upp till höger på denna webbsida.