ÅI:s svar på Konkurrensverkets konsultation om utvärdering av KOS-regelverket

13 september 2016

ÅI har deltagit i konsultation om utvärdering av KOS-regelverket. Återvinningsföretagen upplever en betydande och tilltagande konkurrens från kommunala aktörer som inte har samma villkor på marknaden som de privata.

ÅI välkomnade KOS-regelverket och hade stora förhoppningar när det tillkom. Branschen hade också förhoppningar att kommunerna skulle utvärdera sin affärsverksamhet och även säkerställa att de följer KOS-regelverket.
 
De frågor som är av stor betydelse för återvinningsbranschen är: 
Underprissättning och korssubventionering
Dominerande ställning på marknaden där man utnyttjar varumärket och gemensamma resurser/anläggningar som den kommunala verksamheten har 
Investeringar i anläggningar med överkapacitet, t ex avfallsförbränning och biogas
 
ÅI gjorde en anmälan, när regelverket kom, som byggde på kraftig underprissättning, vilket dock var svårt att bevisa. Det har varit svårt att få fram fler konkreta fall eftersom korssubventionering ofta har varit en viktig ingrediens i problemställningen. Med bristande särredovisning så har inte tillräckligt underlag funnits.
 
Många regelverk styr hur marknaden fungerar
Marknadsförutsättningarna för återvinningsbranschen styrs av många lagstiftningar. KOS-regelverket är ett mycket viktigt regelverk men det förutsätter att andra lagar också efterlevs. Dessvärre finns det alltför många otydligheter vilket också påverkar möjligheterna att tillämpa KOS-regelverket. Vi vill särskilt lyfta den kommunala kompetensen och särredovisning som mest problematiska och som måste hanteras i lagstiftningen på ett helt annat sätt än idag om vi ska kunna komma tillrätta med konkurrensproblemen.
 
1. Kommunal kompetens: Det kommunala engagemanget för verksamhetsavfall bygger historiskt på att detta kördes till de kommunala deponierna för att det inte skulle skräpa ner och dumpas på illegala deponier. När allt mer av verksamhetsavfallet går till återvinning och hela hanteringen bygger på totala serviceerbjudanden från avfalls- och återvinningsföretagen så är frågan hur långt är det rimligt att den kommunala kompetensen sträcker sig? Ska de kommunala bolagen vara på marknaden och erbjuda totallösningar? I Skellefteåbuss-målet gjorde Tingsrätten klart att beställningstrafiken på den privata marknaden låg utanför den kommunala kompetensen. När vi nu tar ännu ett steg mot den cirkulära ekonomin så behöver det klaras ut vad som ingår i den kommunala kompetensen.
 
2. Särredovisning: Särredovisning är helt avgörande för att kunna bevisa att kommunerna bedriver konkurrensbegränsande säljningsverksamhet. Det måste därför finnas strikta regler för särredovisning, så att den affärsverksamhet som kommuner bedriver redovisas på ett transparent sätt. 
 
Ett annat område som är problematiskt är den sammanblandning som ofta sker av kommunernas olika roller. När ett bolag får kommunala uppgifter tilldelat sig så ser man ofta inte verksamheten utifrån medborgarnas perspektiv som om man sitter i en kommunal förvaltning utan utförarverksamhet. I bolaget blir fokus mer på bolagets utvecklingsmöjligheter och hur det kan utvecklas på marknaden.
 
Konkurrensverkets framtida prioriteringar
 
Särredovisning har avgörande betydelse för att konkurrenslagstiftningen och KOS-regelverket ska kunna följas upp.  Den har också stor betydelse för att kunna följa upp andra regelverk som styr konkurrensen på marknaden t ex upphandlingslagstiftningens Teckal-kriterier. Särredovisningen är en förutsättning för en väl fungerande avfallsmarknad. Vi ger därför vårt fulla stöd till Konkurrensverkets förslag att särredovisning ska införas i lagstiftningen.
 
ÅI föreslår att Konkurrensverket borde få i uppdrag att utreda särredovisningens betydelse för att uppfylla de lagstiftningar som har koppling till konkurrensfrågorna och lämna förslag till lagstiftning. Utredningen ”En ändamålsenlig kommunal redovisning” behandlade inte dessa frågor utifrån hur de olika marknaderna fungerar.