Naturvårdsverkets förslag till förbättrad avfallsstatistik och spårbarhet farligt avfall

27 september 2016

Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag utrett hur avfallsstatistiken och spårbarheten för farligt avfall kan förbättras.

- ÅI välkomnar förslagen. Vi kommer få bättre data om hur avfallet hanteras och lyfts i avfallshierarkin. Det kommer leda till betydligt bättre kontroll på hanteringen av det farliga avfallet, säger Britt Sahleström, vd för Återvinningsindustrierna.

Naturvårdsverket föreslår att all yrkesmässigt bedriven verksamhet ska rapportera det farliga avfall man lämnar till borttransport eller tar emot efter transport i en digital lösning. Idag saknas krav på en sådan rapportering. Nuvarande anteckningsskyldighet för aktörer i avfallsflödet - lämnare, transportörer, mottagare, etcetera - ersätts i huvudsak av skyldigheten att inrapportera uppgifter i den digitala lösningen.Underlag till en bättre statistik för farligt avfall hämtas från de uppgifter som rapporteras för spårbarhet i den digitala lösningen

För en förbättrad statistik om icke-farligt avfall behöver fler verksamhetsutövare än idag rapportera uppgifter. Därför föreslår Naturvårdsverket att även anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter ska omfattas av en årlig rapporteringsplikt för bortlämnat eller mottaget icke-farligt avfall.

För en smidig övergång föreslås att kravet införs stegvis så att inte alla anmälningspliktiga verksamheter omfattas från början. Tillståndspliktiga verksamheter rapporterar redan idag uppgifter om avfall i den årliga miljörapporten. I den digitiala lösningen föreslår vi att rapporteringen standardiseras för alla uppgiftslämnare utifrån avfallsförordningens avfallsförteckning.

För att realisera en bättre avfallsstatistik och spårbarhet av farligt avfall krävs ett effektivt och ändamålsenligt systemstöd. Därför föreslår vi att en central digital lösning utvecklas.

För att införa regler om detta föreslås ändringar i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och i avfallsförordningen (2011:927).

Läs mer HÄR