Remissvar Minskad förbrukning av plastbärkassar

16 september 2016

Återvinningsindustrierna har svarat på remiss av Naturvårdsverkets rapport ”Minskad förbrukning av plastbärkassar” och på Miljö- och energidepartementets promemoria ”Bemyndigande, informationsansvar och ikraftträdande” gällande ändrade bestämmelser i miljöbalken med anledning av Naturvårdsverkets förslag.

Vi avstyrker förslaget att införa ett lägsta pris om 5 kr per plastbärkasse. Förslaget är inte kostnadseffektivt och saknar incitament att driva på utvecklingen mot mer resurseffektiva och miljövänliga bärkassar samt minskad nedskräpning.  
 
Vi föreslår i stället att ett styrmedel införs som innebär att en extra avgift tas ut för plastbärkassar med tydliga krav på vad den ska användas till. Avgiften bör omfatta även andra bärkassar på marknaden. Avgiften bör differentieras m a p bärkassarnas materialval och miljöpåverkan.
 
Vi anser att bärkassar som innehåller minst 80 procent återvunna råvaror ska ges en betydligt lägre avgift och därmed lägre pris till konsumenterna. Det är en viktig signal till konsumenterna att produkter av återvunna råvaror premieras på marknaden och att uttjänta plastbärkassar i första hand ska lämnas till materialåtervinning, så att de kan bli nya plastprodukter.  
 
Vi anser att det ska vara tydliga krav på vad avgiften ska användas till, t ex informationsinsatser till konsumenterna, stimulera ökad materialåtervinning av bärkassar och användning av återvunna råvaror, påverka design för ökad återvinning, analyser av olika bärkassars miljöpåverkan, nedskräpningskampanjer mm.  
 
Vi föreslår att den föreslagna uppföljningen av plastbärkassar och andra bärkassar kompletteras så att bärkassar baserade på återvunna råvaror följs upp separat. 
 
Motiv för våra synpunkter
Målen med ”direktiv (EU) 2015/720 av den 29 april 2015 om ändring av direktiv 94/62/EG när det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar” (kallat tilläggsdirektivet) är inte bara att minska själva förbrukningen utan även resursanvändningen och den nedskräpning som plastbärkassarna leder till.
 
Vår bedömning är att intentionerna i tilläggsdirektivet är bra men att de åtgärder som EU kräver att medlemsländerna ska vidta inte är anpassade till svenska förhållanden. Vi menar dock att det inom direktivets ram finns utrymme för att vidta åtgärder som går i en mer resurseffektiv riktning (cirkulär ekonomi) samt stimulerar fler aktörer i kedjan att uppnå målen. Det skulle kunna göra Sverige till ett föregångsland. 
 
Avslutningsvis så vill vi lyfta fram att även de näringspolitiska aspekterna måste beaktas vid val av styrmedel. För att en cirkulär ekonomi ska bli verklighet och industrin i större utsträckning ska efterfråga återvunna råvaror, så behövs det tydliga ekonomiska styrmedel och incitament som gör att återvunna råvaror kan konkurrera med de jungfruliga.
 
Det är viktigt att nya styrmedel tar med denna aspekt och inte leder till att företag i Sverige som baserar sin tillverkning av bärkassar på återvunna råvaror missgynnas. Med en alternativ utformning av styrmedel kan i stället de företag som investerat i att använda återvunna råvaror för produktion av plastbärkassar stimuleras till fortsatta investeringar. Det ökar återvinningsföretagens avsättningsmöjligheter för återvunna råvaror i Sverige. 
 
Vi ser fram emot att få medverka till utformningen av ett alternativt styrmedel, som kan skapa ökad konkurrenskraft för Sverige och också leder till fler jobb.