ÅI:s replik DN-debatt: Styrmedel ger rätt incitament för ökad återvinning

24 juni 2015

För att vi på allvar ska börja betrakta avfall som en resurs och se till att värdefullt material inte går till spillo behöver skarpa styrmedel införas nu, skriver Återvinningsindustrierna i en replik på DN debatt.

Varför ska svenska politiker behöva välja mellan mål och styrmedel? Det undrar vi Återvinningsindustrier när vi läser den replik som Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige, har skrivit som svar på vår debattartikel med styrmedelsförslag. Wiqvist menar att återvinningsmål är bättre än skatt på förbränning av avfall. Vi anser att både skarpare mål och nya styrmedel behövs som komplement till varandra i en mer ambitiös återvinningspolitik.
 
Det är inte bara vi återvinningsföretag i Sverige som vill begränsa förbränningen av återvinningsbart avfall. I förra veckan röstade europaparlamentets utskott för miljöfrågor igenom en resolution där det föreslås att förbränning av avfall ska begränsas till sådant avfall som inte kan materialåtervinnas. Syftet med resolutionen är att påverka EU-kommissionens kommande förslag till Cirkulärt ekonomipaket som just nu håller på att tas fram. Förbränningsfrågan är därmed i högsta grad aktuell även på EU-nivå. EU-parlamentarikerna är måna om att ge rätt signaler till marknadens aktörer – att avfall ska återvinnas till nya råvaror och inte förbrännas. Svenska politiker har nu möjlighet att agera föredöme och göra detsamma på hemmaplan.
 
Den kortsiktigt viktigaste åtgärden för att få fram mer återvunna råvaror är att sända rätt signaler till avfallsmarknaden så att mer avfall sorteras ut för materialåtervinning. Det behövs styrmedel som lyfter avfallet i avfallshierarkin och Återvinningsindustrierna föreslår exempelvis införande av krav på utsortering av återvinningsbart material och förbud mot förbränning av osorterat avfall.
 
Sådana styrmedel sänder tydliga marknadssignaler, både till dem som genererar avfall och till dem som bygger ut anläggningar för förbränning av avfall. Samma typ av marknadssignal gavs när förbud mot deponering av brännbart och organiskt avfall infördes för drygt tio år sedan. Det var ett styrmedel som fick effekt och som bidrog till kraftigt ökad återvinning.
 
Wiqvist lyfter fram målens betydelse som instrument för att åstadkomma ökad återvinning. Tydliga mål är centrala för att sätta en riktning och skynda på utvecklingen, men erfarenheten visar att mål sällan räcker om de inte kompletteras med kraftfulla styrmedel. Ett illustrerande exempel är det tidigare målet att kommunerna skulle återvinna minst 35 procent av hushållens matavfall till 2010. Utfallet blev tyvärr en insamling på endast 21 procent och många biogasanläggningar, oftast kommunala, som har byggts för att omvandla matavfall till biogas har i dag problem med lönsamheten. Med långsiktiga och marknadsdrivna styrmedel hade incitamenten ökat även för privata företag att investera för att hjälpa kommunerna att nå målen.
 
Återvinningsföretagen arbetar för ökad återvinning med innovativa lösningar och kundanpassade tjänster. Företagen har en nyckelroll för att åstadkomma en cirkulär ekonomi och arbetar i dag med allt från design för återvinning till att leverera kvalitetssäkrade återvunna råvaror. Vi ser att våra föreslagna styrmedel om skatt och förbud mot förbränning av osorterat avfall kommer att skapa incitament för utökad sortering av avfallet. Om mer material sorteras ut kommer återvinningsföretagens experter ges möjlighet att bedöma vad olika material kan användas till. Då får vi nya lösningar, samarbeten och en ökad återvinning.
 
För att vi på allvar ska börja betrakta avfall som en resurs och se till att värdefullt material inte går till spillo behöver skarpa styrmedel införas nu. Att skapa marknadsförutsättningar för en mer cirkulär ekonomi borde vara en högt prioriterad fråga för både närings-, finans- och klimat- och miljöministrarna. Våra förslag om krav på utsortering av återvinningsbart material, förbud mot förbränning av osorterat avfall och skatt på avfall som går till förbränning är tre åtgärder som skulle ge rätt incitament till ökad materialåtervinning. En sådan utveckling skulle dessutom bidra till nya jobb och minskad klimatpåverkan.
 
Britt Sahleström, vd Återvinningsindustrierna

Anders Wijkman, ordförande Återvinningsindustrierna

Läs repliken på DN Debatt