Utredning skeptisk till skatt på avfallsförbränning

1 november 2017

Regeringens utredning om skatt på avfallsförbränning är skeptisk till nyttan av en skatt på avfallsförbränning. Utredningen har sett över förutsättningarna för avfallsförbränning och analyserat behovet av en skatt på förbränning av avfall. Ett förslag som presenteras är en nettoskatt för det avfall som tas in på avfallsförbränningsanläggningar.

Utredningen anser att det inte bör införas någon skatt på avfallsförbränning eftersom en sådan skatt inte skulle styra mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Utredningen bedömer att det är lämpligare att se över de styrmedel som direkt riktar sig mot exempelvis utsortering av angelägna avfallsfraktioner eller produktdesign. 
 
Om en skatt på avfallsförbränning ändå ska införas, föreslår utredningen att den utformas genom att skatt tas ut för avfall som förs in till en förbränningsanläggning och att avdrag medges när avfall förs ut från samma anläggning. Förslaget som presenteras i utredningen är en nettoskatt från år 2020 för det avfall som tas in på avfallsförbränningsanläggningar. Skattenivån som föreslås är 100 kronor per ton. 
 
Enligt utredningssekretariatet är det ännu inte fastslaget hur den fortsatta behandlingen av utredningens förslag ska hanteras, dvs eventuell remisshantering.
 
- Den föreslagna förbränningsskatten är en viktig signal om att Sveriges ambition nu är att minska avfallsförbränningen till förmån för ökad materialåtervinning. Men en skatt räcker inte för att minska Sveriges klimatpåverkan, tvärtom kan den till och med bidra till ökad klimatpåverkan. Det finns en risk att samförbränningsanläggningar kommer att återgå till fossila bränslen om de inte undantas från skatten. Det är inte en önskvärd utveckling, säger Viveke Ihd, chef hållbar återvinning och cirkulär ekonomi, Återvinningsindustrierna. 
 
-Vidare är vi tveksamma till utredningens förslag att farligt avfall ska undantas från skattskyldighet. Vi skulle hellre vilja se att endast farligt avfall innehållande ämnen som ska fasas ut från kretsloppet ska undantas skatt. Våra medlemsföretag kan återvinna farligt avfall, som exempelvis glykol. Ett generellt undantag skulle innebära att materialåtervinningen av farligt avfall påverkas negativt, säger Viveke Ihd.
 
Återvinningsindustrierna stödjer regeringens ambition att uppnå en mer resurseffektiv avfallshantering och att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder. ÅI anser att det krävs ett flertal olika styrmedel om Sverige ska bli ett mer resurseffektivt samhälle. 
 
För att öka materialåtervinningen krävs bland annat dessa ytterligare styrmedel:
Införa krav på utsortering av avfall som kan materialåtervinnas.
Införa mål och styrmedel som både ökar efterfrågan och konkurrenskraften för återvunna råvaror i förhållande till det jungfruliga, dvs. efterfrågan på återvunnet material stimuleras.
Verka för att krav ställs på producenterna, enligt PPP, vid design av nya produkter som underlättar materialåtervinning när produkten är uttjänt och ska kasseras. Ecodesigndirektivet har en mycket viktig roll i detta arbete. Producentansvarssystemet måste premiera produkter som både är återvinningsbara och innehåller återvunna råvaror.
Verka för att tydliga krav ställs vid offentlig upphandling som stimulerar resurshushållning. 
Effektiv tillsyn krävs för att säkerställa kvaliteten både på avfallet som förbränns och materialåtervinns.
Det är viktigt att notera att en förutsättning för att återvinningsföretagen ska våga investera i nya logistik- och tekniklösningar är att det finns tydliga politiska långsiktiga mål som därmed gynnar de ambitiösa innovativa återvinningsföretagen.
 
- Det är nu hög tid att regeringen arbetar fram en materialstrategi och en politik som ökar återvinningen av avfall till nya råvaror för tillverkningsindustrin. För att skapa en långsiktigt hållbar råvaruhantering och en resurseffektiv, konkurrenskraftig tillverkningsindustri behövs ett nytt politiskt fokus på återvinning av material. Det är definitivt möjligt att sortera ut och samla in mer material från företag och offentliga verksamheter, men incitamenten för materialåtervinning är fortfarande små och därför behövs det en politik som driver på utvecklingen, säger Viveke Ihd.
 
Viveke Ihd har deltagit som expert i utredningen. Se särskilt yttrande högst upp till höger på denna sida.
 

Läs mer om utredningen SOU 2017:83