ÅI presenterar gemensam reformagenda tillsammans med svensk industri

Idag, den 25 november, presenterade Återvinningsindustrierna tillsammans med 13 organisationer som företräder den samlade svenska industrin en reformagenda för hur Sverige ska öka sin konkurrenskraft. Det första exemplaret överlämnades till näringsminister Ibrahim Baylan. Förslaget kommenterades av bland andra Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna, Marie Nilsson, ordförande IF Metall, Leif Johansson, styrelseordförande AstraZeneca och Annika Winsth, chefsekonom Nordea.

I agendan presenterade industrins organisationer reformer inom tolv centrala områden, som alla måste vara en del av en sammanhållen industripolitik för att uppnå den vision industrin satt, nämligen att Sverige senast år 2025 ska rankas som ett av världens fem mest konkurrenskraftiga länder. Reformagendans samlade förslag finns att läsa nedan.

Grundläggande utgångspunkter

  • Svensk industris konkurrenskraft ska långsiktigt stärkas
  • Sveriges attraktivitet för industriella investeringar post-Corona ska öka
  • EU:s inre marknad och frihandel ska fortsatt värnas och utvecklas
  • Satsningar på digitalisering, hållbarhet och klimat ska fortsätta.

Näringsministern var positiv till den svenska industrins anslag och vision.

– Svenska industrin är på tårna. Det här speglar väldigt väl en offensiv hållning från den svenska industrin och det svenska näringslivet som glädjer mig väldigt mycket, kommenterade näringsminister Ibrahim Baylan.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson välkomnade reformagendan och såg problem med att industripolitiska frågor inte hamnar tillräckligt centralt i det politiska samtalet, trots dess stora betydelse för svensk ekonomi och välfärd.

– Det är ett stort bekymmer att de här sakerna, som är väldigt viktiga för svensk konkurrenskraft, tar så liten plats i den dagliga politiska debatten, sade Ulf Kristersson, partiledare Moderaterna.

Reformagendans förslag

1. Effektivisera miljötillståndsprocessen. Miljötillståndsprocessen har länge varit i behov av förändring. Ett flertal utredningar har genomförts men ingen har resulterat i konkreta reformer. Istället står nu oförutsägbara tillståndsprocesser i vägen för såväl industrins utveckling som ökad hållbarhet. Nu behövs det en tydlig och snabb förändring som säkrar effektivare och mer förutsägbara miljötillståndsprocesser.

2. Minska regelbördan. Näringslivets regelbörda hämmar Sveriges konkurrenskraft. Företagens kostnader för att efterleva regelverk i Sverige är hög.

3. Möjliggör klimatomställningen. Industrin är avgörande för att klara såväl Sveriges som EU:s klimatmål. Industrin är redan mitt i sitt omställningsarbete och branschens egna klimatfärdplaner måste vara politikens utgångspunkt.

4. Riv hindren för den cirkulära ekonomin. Avfallslagstiftningen och dess tillämpning måste förändras så att resurseffektivitet och cirkulära flöden stimuleras. 

5. Säkra framtidens elförsörjning. Energipolitiken präglas av halvmesyrer och en oförmåga till reformer som gör skillnad för industrin. Det behövs en ny energipolitisk överenskommelse som tar sikte på de långsiktiga behoven i elsystemet. 

6. Underhåll och investera i transportinfrastrukturen. Ett investeringsprogram behövs för elektrifieringen av både vägnät och kvarvarande järnvägsnät. Det är också dags att ta igen det eftersläpande underhållet på statliga vägar och järnvägar.

7. Ta täten i digitaliseringen. Sverige ska fortsatta tillhöra de ledande länderna inom digitalisering. Därför krävs det ett nationellt digitaliseringsprogram med industriellt fokus i syfte att förbättra kompetens, tillämpning och forskning kring digitalisering. 

8. Stärk industrins kompetensförsörjning. Svensk industris framgångar bygger på förmågan att attrahera och anställa kvalificerade medarbetare. Utbildningsväsendet behöver rustas bättre för att åstadkomma detta.

9. Modernisera arbetsmarknaden. Arbetsrätten behöver moderniseras för att säkerställa företagens behov av flexibilitet både under och efter coronapandemin. Sverige måste slå vakt om den svenska modellen och subsidiaritetsprincipen i samband med lagstiftning inom EU.

10. Satsa mer på FoU. Sätt som nationellt mål att Sveriges samlade investeringar i forskning och utveckling ska öka med 1 procent av BNP till senast år 2030.

11. Förbättra villkoren för startups. Utveckla och stärk systemet med samverkansplattformar, Science Parks och inkubatorer.

12. Försvara den öppna ekonomin och den inre marknaden. Under Coronapandemin har förödande avsteg från EU:s grundläggande principer gjorts. EU:s fria rörlighet behöver återställas.

VD:ar och organisationer bakom industrins reformagenda

Anneli Kouthoofd, vd Byggmaterialindustrierna

Ravindra Parasnis, vd Grafiska företagen

Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna Arbetsgivare

Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige

Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna

Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen

Mårten Sohlman, vd SBMI, Sveriges bergmaterialindustri

Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna

Maria Sunér Fleming, vd Svemin

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen

Cecilia Tall, generalsekreterare TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag

David Johnsson, vd TMF, Trä- och Möbelföretagen

Viveke Ihd, vd Återvinningsindustrierna

 

Läs Industrins Reformagenda

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin