Cirkulär ekonomi

Återvinningsindustrierna arbetar aktivt för att skapa mer cirkulära materialflöden, inte minst genom att möjliggöra en ökad användning av återvunnet material.

arrow-down-animated-1.gif

Dags för ett paradigmskifte

Linjära resursflöden måste bytas mot cirkulära – det är en helt nödvändig omställning om vi ska kunna möta utmaningarna på miljö- och klimatområdet. Fortfarande är Sverige mycket långt ifrån ambitionen att material av olika slag ska kunna cirkulera i samhället – från råvara till produkt till råvara av god kvalité. Återvinningsindustrierna arbetar aktivt för att möjliggöra ökad återvinning och användning av återvunnet material. Mer cirkulära materialflöden vore attraktivt för både klimatet, ekonomin och industrin.

Circular Sweden

Circular Sweden är ett företagsforum som driver cirkulära produkt- och materialflöden framåt. De företag som är medlemmar i Circular Sweden är: Axfood, Coca-Cola European Partners, H&M, Houdini, IKEA, NCC, Spendrups Bryggeri, Tarkett och Återvinningsindustrierna.

Utgångspunkten är att ett resurseffektivt samhällsansvar är en viktig del av lösningen i klimatomställningen och att ett skifte från linjära till cirkulära materialflöden är nödvändig för att bibehålla välfärden i framtiden. Fortfarande är Sverige mycket långt ifrån ambitionen att material av olika slag ska kunna cirkulera i samhället – från råvara till produkt till råvara av god kvalité. Circular Sweden driver därför utveckling och politik framåt inom 4 områden:

  • Design för cirkulär ekonomi
  • Hållbar konsumtion
  • Ökad tillgång och användning av återvunnet material
  • Cirkulära värdekedjor


Vår vision
: 100 % cirkulära materialflöden
Vårt mål: 2030 är Sverige ledande inom cirkulära materialflöden och driver utvecklingen internationellt.

2030 förväntar vi oss att Sverige är ett internationellt föredöme inom cirkulära materialflöden och aktivt driver på en global cirkulär utveckling. Värdeläckaget i Sveriges materialflöden har halverats. Ett mått för cirkularitet har utvecklats och tillämpas inom privat och offentlig verksamhet. Det har skapats en samsyn och standardisering av cirkulära begrepp som möjliggör en effektivare omställning. Sverige har fått en tydlig lagstiftning som möjliggör för företag att äga sitt avfall, ta ansvar för sin värdekedja och med bättre lönsamhet cirkulerar mer av sitt material. Återvunna råvaror, inklusive återvunna råvaror av biomaterial, är konkurrenskraftiga med jungfruliga och har en hög efterfrågan. Konsumenter och upphandlare ställer krav på återvunna råvaror i produkter och materialflöden.

Circular Sweden bjuder in näringsliv, politik och forskning till diskussioner om hinder och möjligheter för mer cirkulära materialflöden. Vi skapar också synergier, sprider goda exempel och hittar cirkulära företagsgemensamma vägar framåt. Vi som är medlemmar har möjlighet att påverka omfattande materialflöden eller som bedriver ett ambitiöst cirkulärt arbete. Vi har åtagit oss att ha en tydligt ökande cirkulär utvecklingstrend, exempelvis vad gäller inköp av återvunnet material och produkter som är designade för återanvändning och återvinning. Vi rapporterar årligen till Circular Sweden utifrån våra mål för cirkularitet.

Läs mer på www.circularsweden.se

Circular Sweden uppmuntrar fler aktörer att ansluta sig till forumet. För mer information kontakta Lina Bergström, vd Återvinningsindustrierna, ellen.einebrant@recycling.se

Ett värdebeständigt svenskt materialsystem

Seminarium

Återvinningsindustrierna och Material Economics har tidigare drivit forskningsprojektet Ett värdebeständigt materialsystem – ett projekt finansierat av RE:Source som synliggör de ekonomiska värdeförluster som uppstår i dagens materialhantering.

Sverige förlorar minst 42 miljarder kronor varje år. Det är budskapet i forskningsrapporten som visar de ekonomiska förluster som uppstår när vi inte tar till vara våra utslitna material och produkter resurseffektivt. Värdeförlusterna uppstår främst för att material ofta går förlorat och för att kvalitén på materialet försämras. Det handlar exempelvis om att vi inte tar tillvara stål i byggnader som rivs, plast från förpackningar som kastas eller alumi­nium i fordon som skrotas. 
 

En stor del av de mångmiljardbelopp som årligen går förlorade skulle kunna återtas till 2040, exempelvis genom bättre produktdesign och återvinningssystem. Det är en stor industriell möjlighet och utmaning för både politiken och näringslivet.

Under seminariet presenterades de ekonomiska förluster som uppstår i värdekedjorna för plast, stål, aluminium, cement och papper. Därefter diskuterade representanter från politik, forskning och näringsliv vilka politiska och industriella möjligheter Sverige har när det gäller att ta tillbaka en del av våra förlorade materialvärden.

Läs rapporten Ett värdebeständigt svenskt materialsystem
Se seminariet
Se en presentation av rapportresultaten
Följ twitteruppdateringarna från seminariet

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra senaste uppdateringar.

Trender inom cirkulär ekonomi

Ladda ner Trender inom cirkulär ekonomi

Nu finns en ny branschrapport från återvinningsindustrierna som lyfter trender inom cirkulär ekonomi och återvinningsbranschen.

Det är egentligen självklart. Att använda de resurser vi redan har är bättre än att ständigt producera nya. Det kan spara stora pengar samtidigt som det minskar belastningen på klimatet och miljön. Det gör oss också mindre beroende av naturresurser som det finns ett begränsat utbud av. Om resurserna kan användas om och om igen, istället för att vi ständigt bryter nya och transporterar dem kors och tvärs över jorden, kan vi få mer output med mindre input. Det är löftet med en cirkulär ekonomi. Hela världen arbetar idag för att omsätta det i praktiken, inte minst i EU.

Det kan låta enkelt, men i verkligheten är det förstås ganska komplext. En av många anledningar till att vi inte återvinner allt material som konsumeras är avsaknaden av en marknad för många återvunna material. I Sverige har vi nationella mål för insamling och återvinning, men inga mål som har med efterfrågan på det återvunna materialet att göra. Om vi ska återvinna mer material behövs det därför en ökad efterfrågan från offentliga och privata aktörer på just det återvunna materialet. Viktiga förutsättningar för cirkulär ekonomi är att det blir mer lönsamt att använda återvunna råvaror och att det införs fler marknadsmässiga lösningar och ökad konkurrens på avfalls- och återvinningsområdet.

Återvinningsindustriernas medlemmar ligger i teknikutvecklingens framkant. Idag bygger de maskiner och anläggningar som utför sådant som för tio år sedan var tekniskt omöjligt att göra. Våra medlemsföretag sitter idag på en expertis som efterfrågas i alla delar av ekonomin. Många industrier ställer nu om sin produktion mot ökad cirkularitet, och då behöver de återvinningsföretagen, inte bara för att ta hand om produkten när den är uttjänt utan också för att redan i designfasen förstå hur de ska utforma produkter för längre livscykler och ökad återvinningsbarhet.

Potentialen är enorm. Bara i Sverige förlorar vi varje år material till ett värde av 42 miljarder kronor, omkring en procent av BNP, till följd av bristfällig cirkulation av material. Våra medlemmar kan rädda de här resurserna, samtidigt som de skapar hållbara jobb, minskar importberoendet och stärker miljö- och klimatarbetet. Det borde vara självklart.