Drygt två av tre svenskar vill att politiker ska agera mer för klimatet, enligt siffror från Världsnaturfonden. Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari har ett ansvar att förvalta det förtroendet och intensifiera arbetet med att sänka koldioxidutsläppen, inte minst efter den senaste tidens extremväder. Sverige kan göra mer för klimatet och regeringen måste öka tempot — inte minst när det gäller återvinning, återbruk och grönt jobbskapande.
Istället för att driva på tempot verkar regeringen tyngd av den interna kritiken. Miljöministern börjar tvivla på att klimatmålen kan uppnås till år 2030. Regeringens egna experter i det Klimatpolitiska rådet kritiserar Sverige för bristande klimatpolitik. Naturvårdsverket, den förvaltningsmyndighet som samordnar det svenska klimatarbetet, konstaterar att Sveriges utsläpp nu riskerar att öka kraftigt.
Vägen framåt för att nå klimatmålen är gröna klimatreformer, inte intern självömkan. Ett konkret sätt att minska koldioxidutsläppen och nå klimatmålen är att öka återvinningen. Materialåtervinning av avfall från uttjänta produkter till nya råvaror är en av de mest effektiva åtgärderna för att minska både klimatpåverkan och energianvändning. För vissa material, till exempel aluminium, är koldioxidbesparingen hela 98 procent när återvunnet material används istället för nytt.
Med en cirkulär ekonomi sparar vi material och sänker koldioxidutsläppen. Även cirkulära affärsmodeller kan enligt forskningen leverera stora materialbesparingar. Sverige bör därför uppmuntra de företag som skapar cirkulära flöden. EU-kommissionen bedömer att övergången till en cirkulär ekonomi kan skapa hundratusentals nya arbetstillfällen i EU. De jobben borde hamna i Sverige.
För att öka resurseffektiviteten måste andelen återvunnet material i nya produkter öka. Det är ofta billigare att använda nytt material än att använda återvunnet, vilket är ett marknadsmisslyckande. Detta är något som just nu diskuteras i utvecklingen av flera EU-lagstiftningar och Sverige behöver agera tydligt i förhandlingarna för att de kraven ska bli ambitiösa och driva utvecklingen framåt.
Sverige kan inte ensamt lösa jordens klimatkris, men klimat- och miljöministern kan ta en ledande och aktiv roll i genomförandet av EU:s gröna giv. Här är tre områden där Romina Pourmokhtari kan driva på utvecklingen:
1. Öka användningen av återvunnet material. Det är ofta billigare att använda nya material än att använda återvunnet. För att öka efterfrågan på återvunna material vill vi se krav på andel återvunnet material i nya produkter, så kallad kvotplikt, på EU-nivå.
2. Utveckla cirkulära designkriterier. Förutsättningarna för att en produkt ska kunna återvinnas avgörs ofta redan i designstadiet. Vi vill därför se krav på designkriterier för återvinning på EU-nivå för förpackningar, fordon och andra produkter.
3. Backa upp målen om återvunna kritiska metaller. Att återvinna kritiska råmaterial är bra både ur miljösynpunkt, för att minska importberoende och för att säkerställa råvaruförsörjning. Vi vill se att regeringen fortsatt backar upp mål om att en stor del av EU:s försörjning av kritiska råvaror ska komma från återvunnet material.
Att främja återvinning är att främja svenska innovationer och stärkt konkurrenskraft, samtidigt som vi når våra miljö- och klimatmål. Låt sommarens väder bli ett startskott för en grönare ekonomi.
Ellen Einebrant
Vd Återvinningsindustrierna